Aldrig har man skådat en sådan hund sa grannen.

Jag förstår precis vad han menar!

Han sjunger opera vid miss nöje och det är så högt ljud!! Jag har aldrig hört en hund skrika som Svante det liksom skär i öronen och han slutar aldrig dessutom låter det som om jag dödar honom långsamt och plågsamt   

Han har gjort så sen dag ett det enda som förändrats är röstresurserna!

Jag har ignorerat och bara belönat vid tyst sedan dag ett men har man en terrier så har man!

Nu är han tyst i bilen, hemma och på klubben iaf   

Hundmöten kan han skrika på beroende på men vi jobbar på det men vid passivitet...Herre gud, där har jag nåt att bita i.

Han är däremot jävligt alert och lär sig väldigt fort om han har lust   

Här är han och inte ser han så jobbig ut.. ;)  

 Har spårat en del med skrället  

Antingen så galopperar han runt spåret på fem röda eller så har han för hög nos och inte kopplat på arbetshjärnan.

Men så i förrgår så gjorde jag ett längre spår än jag brukar med tre slut ifall han inte orkar så kan jag bryta.

Han gick som en klocka!

Nu är vi tre hundtokiga tjejer som hittat varandra på bruks och ska hjälpas åt med spåret, Appellen here we come!

Ska sopa banan haha 

Hund kurs i går jag är bara där för socialträning och miljöträningens skull jag har lite problem med opera sjungande hund dessvärre i icke önskvärda situationer..

Super lättlärd och trevlig på alla vis men sjunger så in i nordens och högt dessutom..

Jävligt jobbigt och det konstiga är att så fort jag går ut på plan så är han tyst och fokuserad men på alla andra ställen så skriker han!

Han har varit så sen han kom hem så att det är bara att träna och belöna det tysta liksom  

Nu ska vi klickerträna lite// Hörs

Andra dagen med LCHF så jävla skönt!!

Ny kropp önskas   

Minus 2 kg redan, visst en massa vatten men ändå...

God mat, rolig träning och nöjd med livet för övrigt det är mitt 2015!

Spårade i dag med hund skrället och det gick över förväntan så det är dax att höjja ribban  

Nu ska det mysas med min älskling.. 

2015 en ny tid med nya fräscha beslut nya mål och nya insikter!

Ja vad kan man säga 2014 var ett skit år helt enkelt, invecklat och jobbigt på alla sätt !Ett av dom få bra tillfällena var att Svante the dog kom in i vårat liv, han gjorde våran sommar  

Jobbigt men kul och jag ser fram emot många roliga år med inslag av frustration och hysteri a`la jag  

Året som gått har varit jävligt jobbigt och med det så kom en rejäl svacka i måendet och vikten sköt i väg  

Så i dag har jag tagit beslutet om hur mitt 2015 ska se ut och jag är hoppfull och nöjd med att ha börjat ta tag i min "dagbok" ..

Jag började min karriär i 13 års åldern med att jobba helger utökade jobbandet till lov och sommarjobb tills jag blev 16 år för efter det jobbade jag varje dag efter skolan och helgerna (flyttade hemifrån men det är en heeelt annan historia  ) När jag gick ut gymnasiet så började jag mitt första heltidsjobb dagen efter studenten.

När jag var 19 köpte jag min första villa,20 första barnet,22 andra barnet.

Jag jobbade hela graviditeterna trots en massa krämpor och var inte hemma i mer än ett år per barn.

Vi separerade när jag var 28 och jag hade 4 jobb samtidigt tills jag var 32 (många orsaker orkar inte dra upp allt just nu :/ )

Det jag vill säga är att jag har dragit mitt lass till det svenska samhället jag har betalat skatt och säkrat Sveriges framtida arbetskraft och trogna skattebetalare..

Men nu när jag är 38 år och behöver det svenska välfärds samhället för hjälp med att orka existera då får JAG kriga och slåss för mina rättigheter.

JAG får kriga för mina barns rättigheter och för oss som familj  

Jag får betala advokater och bevaka mina intressen för ingen jävel talar om för mig vad vi har rätt till och hur vi får rätt till våra rättigheter..  

JAG får stå ut med inkompetenta arbetare inom olika väsen som inte kan sina jobb och som påpekar svårigheterna med att lyckas få rätt..

Dessutom mumlar dom genant att det inte är deras beslut eller deras fel att det ser ut så här..

Svaga jävla inkompetenta bakåtsträvare med tungan så jävla långt upp i röven på mellan chefen  

Vart är vi på väg?? Ska vi frysa ut dom som behöver hjälp ska vi gömma oss bakom paragrafer och skyddsnät som företagets polysies eller att man inte har förmågan att ta ett eget ansvar på sitt jobb som innefattar beslut som påverkar en annan medmänniska och dess existens?

Kan JAG rå för att mitt barn blev sjuk??

Kan JAG rå för att samhället inte kan ta sitt ansvar trots lagstiftningar och direktiv från sveriges regering??

Kan JAG rå för att jag inte ORKAR dra ett lass på femtioelva ton skit,oro,agressioner och sorg över att inte pasa in i den normala familjenormen?

JAG kanske måste få ha chansen att återuppbygga min sköld och hämta styrka och få liiite lugn och ro i allt krigande?

Vet du din uppstoppade jävla stropp fitta att jag har gjort ALLT i min makt för att orka,ha tålamod,vara envis,leta efter mina rättigheter och bestrida era felaktiga beslut,se till HELA min familj inte bara minstingen utan även dom äldre och mannen som behöver kärlek och uppmärksamhet från mig.

Jag ska dessutom vara en vagel i ögat på min arbetsgivare med alla obetalda ledigheter för sjukhusbesök,sjukgymnastik,habiliteringar,kurser,f
öredrag,tandläkare,provtagningar medmera medmera  

Det ger mig en känsla av utanförskap,otillräcklighet,skam och jävligt dålig lön..

Ska JAG skämmas och må dåligt för att mitt barn inte blev en "standard unge"?

Ska min arbetsgivare stå ut med att jag är ledig ett par dagar i veckan utslaget på ett år för att mitt barn har speciella behov?

NÄ DU!!  

Jag ska vinna jag ska visa vägen för andra som inte orkar slåss och som går förlorade ur kriget mot staten

Det får kosta..

Jag är som en blodigel i röven..

Vi ses i rätten jävla skit samhälle!  

Helgen har varit bra med fiske i guldsmedshyttan och lite promenader på leden som går vid smedsjön   

Så jävla nice att bara vara!

Ok lill skruttan for runt som ett torrt skinn och hon förstår ju inte vad som är farligt och att man inte kan springa över broar utan räcke osv men i det stora hela var det underbart skönt!!

Längtat hela vintern efter att få komma ut!  

Har ju inte skrivit hur det gick hos veterinären med vild djuret..

Kemisk kastrering och fick anti histamin tabl som ska ges 3 gånger om dagen från maj-sept..

Tassen är inte ok så vi ska röntga den första veckan i juni för att se om det är en lös benbit/främande föremål eller nåt annat som stör honom i den tassen som han biter på.

Bara han blir frisk så blir vi alla nöjda 

Äntligen så har jag fått tummen ur..

Bokat tid för vilden det är dax att kapa kulorna   

Vi hämtade vilden från ett hem där han var instängd i en etta med balkong 10 månader gammal hade han haft 5! ägare..  

Vi fick nys om vilden via soc låång historia och pratade med ägaren för tillfället och undrade om hon skulle kunna sälja jycken till oss. (tänkte att vi kunde ge killen ett bättre liv än instängd i en etta)

Jodå hon var glad över att bli av med bekymmret hon berättade att hon inte kunde rasta honom för att han var rädd för människor,bilar och typ allt..

Sen berättade hon att han inte kunde gå i koppel ,åka bil bla och när vi var inne i lägenheten så galopperade han runt hoppade i sängen bet i pip leksaker bet i händer fötter armar dvs han var HYPER.

Vi skulle ta en promenad innan vi åkte hem är en bit att åka och vi behövde bekanta oss lite.

Det hela började med att han kastade sig ut genom dörren och drog omkull mannen på ca 100kg och hela vägen ner i trappen..

Det var KATASTROF det tog oss 2,5 timme att gå 1 km!! Han gick på bakbena hoppade på en och bet gapa åt allt och alla och var allmänt det värsta jag sett  

Mannen tittade på mig när jag öppnade bagage luckan och sa - Älskling.. vi ger honom en månad är han lika galen då så är det ända rätta att avliva honom ok?

Jag tittade på honom och sa -Det här är våran nya familjemedlem och han får den tid han behöver.

In med vilden i bilen och den gamla ägaren vinkade nervöst hej då och påpekade att det var på egen risk han åkte i bilen.

Han for runt som besatt och gapade i ca 10 minuter vi ignorerade honom fullständigt och han somnade sött när vi rullade ut på motorvägen.

Jag ringde tll gamla ägaren och hon svarade grinande att vi kunde lämna tillbaka honom binnan jag sagt någonting..?

Men jag ringer bara för att säga att han sover i bilen sa jag och att so far so good.

Väl hemma så har vi ju både hund och katt sedan innan så det blev ett fasligt liv här hemma nu när jag tänker tillbaka så var vi ju helt från vettet!

Katten fick tyväörr flytta till ett nytt hem då vilden mer än gärna ville äta upp honom :(

Vi tänkte faktiskt så här katten hade bott och haft det jättebra hos oss i 6 år och han flyttade självmant till ett par bekanta eftersom han inte kännde sig trygg hemma så flydde han dit istället.

Hunden hade ju haft det rörigt och bristfälligt i sin första tid i livet och vi ville inte lämna honom till någon annan eller ta bort honom (vilket förövrigt var vad alla sa var det bästa)

Hur som helst så visade vilden sig vara en UNDERBAR hund med en MASSA energi och glädje redan efter en vecka hemma så gick han och la sig själv på sin filt och sov trotts att det gick barn fram och tillbaka.

Han väntade snällt på sitt varsegod vid mat tillfällen och att hoppa in i bilen och ur.

Han var OTROLIGT snäll med minstingen som då var ca 2,5 år hon kunde ta ben i från honom och kramas riktigt hårt men han bara slickade henne och njöt av att få ligga nära.

Så det enda och stora problem vi haft är egentligen promenader han drar sliter och gapar på alla hundar och han ger sig inte i första taget.

Vi köpte drag sele och han fick dra på oss varje morgon innan någon annan var ute,när han var trött bytte vi till halsband och berömde med godis när han inte drog.

Men det hjälpte inte heller, vi har prövat allt som finns..

Det ska tilläggas att jag har haft 4 hundar samtidigt i tävlingskontition i sök och lydnad.

Jag har haft Chavalier king charles spaniel,Dobberman,Dvärg pinscher,Pit bulls två st samt en aussie i mitt vuxna liv ja och vilden förståss han är en korsning emellan pittis och amstaff.

Jag har varit på bruks varje dag i 4 år men när minstingen visade sig vara sjuk så orkade jag ingenting och lämnade bort aussien till en tjej på klubben.

Jag skulle bara ha Dvärg pinchern som sällskaps hund och inget mer men så dök vilden in i våra hjärtan  

Jag är inte lika aktiv längre men försöker få honom vardags lydig och lite spår för hjärnan provat att cyckla och jogga med men med skrapsår på knän och händer ha ha det gick inte så bra!

Men men till saken så tänkte vi att en kastrering skulle kanske ta udden av det dåliga beteende han har och lite av matcho stilen.

sedan har han en jävla massa annat som är jobbigt:/

Vad sägs om gräs allergi,öron inflammationer om och om igen samt en tass som trasar sönder i trampdynorna så det bildas fickor med var i....

Ja det är inte lätt att vara hund eller matte med dessa förutsättningar:/

Men älskar honom gör vi allihopa  

Jaha då var det måndag i gen..

Ridning står på schemat GUD vad skönt!!

Behöver verkligen komma bort ett par timmar  

Helgen stod för fint väder och jag rotade runt i trädgården HELA helgen från morgon till sena kvällen  

Grävde bort rejäla taggbuskar och fan vad dom satt!

Men nu så ser det bra ut..

Tyvärr så blev gubben vansinnig på mig och söndags kvällen blev inte så sasligt kul  

Jag hade lånat hem lite fakta böcker om trädgårds skötsel mest för att titta på lite fina växter som jag skulle kunna tänka mig ha någonstans i trädgården.

Han glodde på hockey och jag tittade i böcker på fredagen sen handlade jag lite fröer och krukor på lördagen och dessutom grävde jag upp lite rosor och gjorde en ny rabatt..

Då tog det skruv! Jag var manisk och dum i huvudet för att jag påtade i trädgården och han skulle minsann vara med och bestämma om hur det skulle se ut på tomten!

Han skulle fan inte ha några rosor osv osv högt drygt och elakt  

Jävla arsel! Han bryr sig för fan inte om tomten dessutom vill han bara ha gräsmatta och inget annat.

Jag tycker om när det finns lite buskar träd och någon enstaka rabatt..

Trött på hans bestämmande rätt och dryga ego!! Grr jag är så jävla less på att kallas dumhuvud och att det skriks och gapas på mig dessutom eldar han upp sig mer och mer ju längre tiden går..

Jag irriterar honom om jag är tyst (villket jag är jämt)jag gör honom ännu mer arg om jag svarar i lugn ton och går jag så springer han efter  

Det jobbigaste är att han inte kan dämpa sig även om barnen blir ledsna eller rädda för hans utbrott och det är DET som stör mig mest!

Jag ska nog börja söka mig något eget  

Som jag alltid har sagt förhållanden är SKIT ensam är stark och ändå så luras man in i fällan om och om igen